Albor • Artrosor • Balsgårdsrosor • Bourbonrosor • Damascenor • Engelska rosor • Gallicor • Kanadarosor • Klasblommiga • Klätterrosor • Moyesii • Muscosa • Moschata • Pimpinelliafolia • Portland • Remontantrosor • Rugosor och rugosahybrider • Tehybrider  

Kanadarosor

 

Mina rosor är alla planterade 2004 och 2005 och har varit friska men inte särskilt rikblommande ännu. Länkar till bilder och beskrivningar:

Adelaide Hoodless

Henry Hudson

John Davis

Louise Bugnet

Martin Frobisher

Morden Centennial

Therèse Bugnet

William Baffin

Klipper här in en artikel av Inger Kullberg på Finska Rosensällskapet:

"Kanadensiska rosor är intressanta för oss på grund av det liknande klimatet vi har. Vintrarna i Kanada är ofta mycket kalla, kallare än hos oss. Snötäcket är också djupare än hos oss. Temperaturen kan gå ner till -45 och -50 grader.

 Redan år 1886 startade den kanadensiska regeringen ett system med försöksgårdar som testade härdigheten bland rosor och också bedrev ett förädlingsprogram. Dr. William Saunders som var den första direktören korsade fram rugosahybriden 'Agnes'. Han jobbade vid Central Experimental Farm i Ottava. Från 1920 ­ 40 leddes arbetet av Isabella Preston. Efter hennes död låg arbetet nere en tid till 1960-talet. Försöksstationen togs därefter omhand av Dr. Felicitas Svejda.i början av 1960-talet. Rosorna som hon förädlade ingår i Explorerserien. Dr. Svejda valde att uppkalla sina rosor efter upptäcktresande med förhoppningen att de skulle bli lika tuffa och anpassningsbara som dessa män var. Explorerserien består av åtminstone 26 busk- och klätterrosor och den serien är komplett och avslutad. 

 Avsikten med försöksstationen har varit att få fram härdiga, sunda, vackra och återblommande rosor. De skulle också vara lätta att sticklingsföröka. I Kanada säljs dessa rosor alltid på egen rot De är alltså inte okulerade (ympade på annan rot). Det räknas att det är en kvalitetsvara att rosorna växer på egen rot. Man säger att en ros aldrig är härdigare än den grundstam den växer på. 

 Tyvärr har det visat sig att många av de kanadensiska rosor vi köper här är förädlade i Holland och det kan betyda att de är ympade och därmed inte rotäkta. Ett sätt att få dem att utveckla egna rötter är att plantera dem tillräckligt djupt, åtminstone 10 cm under ympstället och få dem att utveckla egna rötter. 

 Dessa Explorerrosor växer kanske litet långsammare än andra rosor men de blir större och tätare för varje år.
Skötselråden är desamma som för andra buskrosor. Beskärning på våren genom att ta bort torra eller frusna grenar samt beskärning för att ge en vackrare form åt busken. De rosor som har rugosapåbrå kan gärna beskäras litet hårdare vart tredje år. Gödsel ges på våren helst naturgödsel, men gödsel för potatis har alltmer börjat rekommenderas också för rosor. De städseblommande och remonterande rosorna behöver också en extra gödselgiva på sommaren. Höstgödsel för avmognadens skull ges i slutet av augusti."

 
     

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad 2007-07-13

 © www.runmaro.net